Jag sitter och undrar hur jag ska börja om jag ska börja igen. Börja med det som jag älskar mest, att skriva. Jag som person skulle väl egentligen prata in saker och ting för jag är inte den person som gillar när saker tar tid. Helst ska det gå i 170. Då mår jag bra, tror jag i alla fall.
Det blir väl lite kaos när hjärnan sprutar ut vad man vill säga och fingrarna inte hänger med=) Svårt att sortera man blir så väldigt bred och det tar lång tid att få ett avslut och då har man tappat folk på vägen. Undra hur författarna gör för att inte köra ihop allt på en gång. Jag började skriva i en blogg för flera år sedan och det höll ju inte i sig så himla länge. Har en kompis som är jätte flitig på att skriva i sin blogg. Hoppas nu att jag ska ha samma tålamod och inte skylla på att tiden inte räcker till=)

Saker som jag skulle vilja skriva om är väl bla mitt härliga jobb som outbildad springvikarie i barnomsorgen. Om hjältarna som tar hand om andras barn fosterföräldrarna. Om cancer - hur mår man när ens barn ser döden i vitögat. Vänner. Flytta en familj på sju personer och bo i en två rummare i fyra månader i väntan på drömhuset. Hur det är att bo i en liten by. Idrotten för våra barn. Hemmafru i fjorton år. Att vara fembarnsmamma.

Ha det gott!!!!
Kram
Carina

"Hur man spenderar timmar på jakt efter 5 minuter"

Ja! Jag ska börja blogga sa jag i ett svagt ögonblick där jag låg i min solstol i varma Turkiet. Jag har ju mycket att säga tänkte jag och inte rädd för att yttra mina åsikter så det skulle väl passa mej bra. Väl hemma fick jag min man till att fixa en bloggsida, jag var fortfarande helt övertygad om att jag skulle få tid till att skriva.

På dagarna så tänker man ju så himla mycket. Jag har många bra uppslag till kvällen. Men jag har alltid glömt just den där bästa åsikten eller just den där meningen som skulle bli pricken över i:et. Då undrar ni kanske varför jag inte skriver upp just det där lilla extra. Jo, jag är en sådan person som bara ska göra det där innan jag gör något annat. Så om jag står vid diskbänken och får en toppen ide, vänder mej om och ska gå till datorn så på något jobbigt sätt så kommer jag aldrig dit för ett tu tre så ropar någon och samtidigt hittar jag en tröja på golvet som någon i farten slängt av sig och då går hjärnan igång på det, att leta reda på vem har slängt den där och varför har dom inte lagt den i sitt skåp osv. Ja och det där jag just kom på är som bortblåst. Nu när jag skulle sätta mej för att skriva efter maten så skulle jag bara sätta igång diskmaskinen först och efter att jag stängt luckan på diskmaskinen så såg jag ju att golvet var smutsigt. En del fläckar efter saftblandning av barnen. Ja, då gick jag efter svabben i tvättstugan och såg då att tvättmaskinens lampa blinkade, färdig, färdig. Så på vägen tillbaka till köket fick jag med mej både svabb och ny tvätt som skulle hängas ut. När fläckarna var borta i köket så såg ju det övriga golvet ännu värre ut så det blev allt ihop för säkerhets skull. Om man skulle få oväntat besök så är det ju trevligt om det ser trevligt ut också.

När jag fixat det så ringer telefonen och Mats undrar om det är ok att titta förbi och gratta födelsedagsbarnen (dom fyller i morgon) för i morgon far han på semester. Helt ok tyckte jag, nu är ju golven fixade! Kaffet åkte på i farten. På vägen ut snubblar jag på förlängningssladden till symaskinen som jag ställt i tv-rummet för de stunder som jag har över. Ha, ha, över. Ja, jag skulle ju sy kuddar och väskor och alla andra brillianta idéer som sprutar ur skallen på de mest knasigaste tider på dygnet. Ja denna lilla snubbelakt gjorde ju att jag var tvungen att fixa till så att maskinen inte stod i vägen och inte heller alla de jeansen jag släpat hem. Ja som då skulle bli kuddar och väskor, herregud! Ja tillsist kom jag ut på altanen med min lilla data i handen, nu skulle jag försöka att få ner lite på pränt. Jag öppnade datorn satte upp benen på stolen bredvid och inväntade välkomstmelodin. Den kom aldrig för datorn var urladdad! Jag som hade satt den på laddning tidigare i veckan, vad hände? Ja, in igen och plocka fram den där förlängningssladden som jag nyss snubblat på och lagt in snyggt ihopvirad i skåpet. Ja, jädrar i havet vad det kan vara krångligt att få fem minuter med datorn och en kopp kaffe. Ja, fem minuter blev det för sedan kom Mats och jag satte på nytt kaffe för det jag bryggt hade ju verken blivit uppdrucket eller varmare där det stod. Så drömmen eller visionen om en god kopp kaffe min dator och solen som åskådare blev inte sann i dag heller. Men vad gör det när man kan sitta och dricka kaffe och njuta av god glass med vänner och med solen som åskådare.

Tack och hej!

Det största misstaget du kan göra här i livet är att ständigt frukta att göra ett.

Kram Carina

Juni och juli

Nu har vi sommar och sol. Underbart! Nu lever man upp. En vecka kvar till semester, barnen njuter av lovet. Mormor ringde och frågade om Saga ville följa med till Rörö där kusinerna bor och hon blev skit glad. Hon satte sig själv på tåget till Jönköping där mormor och morfar mötte upp. Hon är stentuff, trodde inte att hon skulle våga åka i två timmar helt själv på tåget, jag laddade en gammal mobil och hon var överlycklig över detta och det märktes på alla sms, typ 30 stycken med tre ord i varje.

I morgon fyller vår goa Hugo år. Två siffrigt, vart tog tiden vägen? Han har beställt en fotbollstårta, en fotbollsplan.

På tal om fotbollsplan, i går hade vi avslutning med Sagas fotbollslag och vi spelade fotbollsbrännboll. Kan säga att jag tog i för kung och fosterland när det var min tur att sparka. Man vill ju vinna! Redan efter första rundan började jag känna att jag hade ont på baksidan av höger lår. Inget skönt men det positiva var att jag faktiskt har muskler kvar att ha ont i. Men vi sparkade och sprang en bra stund. Skit kul var det. Så har ni inte prövat det så är det väl värt en runda. Tips! Lägg gärna bollen på en kon så det blir höjd på bollen. Annars är det lätt att skjuta huvudet av barnen, en rejäl vristare gör ont!!! Om barnen tyckte att det va roligt? Jag tror det. Men tävlingsmomentet är nog roligast för oss vuxna och om det beror på att barnen bara är nio eller att dom är tjejer det vet jag inte. Ibland känns det som om tjejer inte har det i sig, det här med tävlings temperament. Rolig avslutning blev det i alla fall med goa tjejer, trevliga föräldrar och tränare med vinnarskallar. Dennis, nästa gång vi spelar så får man inte skjuta snett medvetet!! Nu finns det skriftligt också. Ha ha ha ha!!!!

Kram Carina

Regnfotboll och solskensbröllop

Kom hem för en stund sedan, har varit med nästan alla barnen på fotboll. Regnfotboll, nästan varje måndag har det varit skit väder och nu hoppas vi på bättring. Tyra har haft sin träning på A-plan dom ser så himla små ut sexåringarna där dom rusar runt. Eric hade sen träning så han cyklade upp, Hugo tränar vid fem som Saga. Saga hade match i dag, men tyvärr så fick vi notera ytterligare en förlust. Våra tjejer spelar bra fotboll, men får inte till det framför mål, så skott på mål får nog stå på tränings schemat på Onsdag. En tjej i andra laget går efter matchen fram till Saga och säger att hon var dålig och ful hur in i hela hel…. Kan dom bara med! Nelly dömde matchen och hon missade vissa domslut men det gör ju inget för både spelarna och Nelly tränar ju på att bli bättre. Men jag hade fel för föräldrarna i det andra laget gav Nelly kommentarer så att tårarna kom, skäms på er vuxna. Inte undra på att barnen i det laget va taskiga mot våra. I slutet på matchen var jag tvungen att rusa, Tobbe och jag skulle på skolmöte inför Erics och Nellys skolbyte, nu vankas ju högstadiet. Ja då rusar man runt igen som en skållad råtta, ordningen är åter ställd.

I helgen hade vi en liten paus i vardagen. I Lördags var jag och Tobbe på bröllop i metropolen Nässjö. Mamma och pappa kom på fredag kväll och var barnvakter. Vi grillade och drack gott vin innan vi fixade till mitt barr, målade naglar och plockade liljekonvalj till brudparet. Vid halv åtta på morgonen kom sms från Sussi I dag gifter jag mej hi hi hi. Jag blev helt varm i kroppen. Vet att denna dagen i livet är helt fantastisk, som att föda barn. Man tror helt enkelt att man är den enda i hela världen som gjort och känt just så där som man känner den dagen. När jag svarat Sussi så kom nästa sms från Marika Snart ses vi, puss. När jag svarat henne så började jag nynna på en sång ”In the morning when i wake up, before i put on my make up, i save a little pray for you…”. Känslan av att få åka i väg och träffa mina goa kompisar och att se Sussi gifta sig med sin Jocke. Att få sitta i en bil och prata med min man med en go kopp kaffe i handen. Att få göra sig fin för varandra och bo på hotell, lyx! Vid tolv for vi i väg till Nässjö solen sken från en klarblå himmel och kaffe doften spred sig i riskokarn. Väl framme i metropolen slängde vi in våra prylar på gamla anrika hotellet Högland och tog sedan en korv på stan. Emedan vi tuggar i oss maten så far studenterna förbi i rasande tempo med mycket glada tillrop och skön sång. Studenterna såg väldigt unga och fulla ut redan klockan halv två, tänkte i mitt stilla sinne att hur ska dom orka hela natten. Det gör dom ju oftast, jag tänkte ju på mej, 40 åriga kärringen som somnar efter ett halvt glas vin, sån är jag!

Väl inne på hotellet träffade vi Jon och Patrik man blir alltid glad av att träffa dessa goa killar, när jag kramade om Jon så sprack det ena BH-bandet, fan tänkte jag men trodde att jag skulle kunna knyta fast det igen. Sen när jag kramade Patrik så sprack det andra bandet också. Så är det när man ska göra sig till och skaffa genomskinliga BH-band för att för en gång skull se lite snygg ut.

När alla var ombytta sjöng vi igenom vår sång till brudparet. Den var skit bra! Min man är duktig på att skriva och få ihop det. Alla vandrade upp mot stadskyrkan i solens sken och blåst, vi anländ samtidigt som den vita limousinen. Väl inne i kyrkan så funkade inte kameran, svetten rann under armarna, mitt i allt detta så börjar musiken strömma ut ifrån högtalarna, låten ”forever” med Chris Brown. Värdparet slänger programbladen upp i luften och börjar dansa, Eva utbrister, ”hon gjorde det hon gjorde det”. In dansar tärnorna och senare kommer brudgummen och sist den vackra bruden med brudbuketten i högsta hugg. Kyrkan förvandlades från en stel svensk till en varm gospel känsla, alla klappade i takt och jag rös till. En härlig början på ett fint bröllop. Efter mat, dans, sång, härlig live musik och med allt inklusive starka drinkar vandrade hela gänget mot hotell Högland i sommarnatten.

Kram Carina

Varför pruta?

Varför pruta? Om något kostar 25 kr varför i hela världen försöka att pruta ner till 20 för att sedan betala med en 500 lapp. Jag blir så trött.

I dag har vi rensat ut de nummer som har gått ut, det är nog det jobbigaste i vårt arbete. Man blir ledsen utav att så fina kläder ska skickas iväg till välgörenhet. Jag försöker i mitt huvud att komma på något sätt att återvinna själva, men det verkar som att alla mina hästar har semester.

I morgon slutar vår praktikant, tråkigt hon har ju varit jätte duktig.

Har försökt att få till ett samarbete med arbetsförmedlingen och kommunen. Jag kunde hjälpa folk ut i arbetslivet med arbetsträning och dom kunde hjälpa mej med lokalhyra. Abf var positiva men kommunen har inte svarat än. Man blir så trött...

Kram Carina

Alvestayran

Nu är man lite lagom trött i benen och huvudet. I dag har vi haft en toppen dag med mycket sol och många kunder, både på baksidan och i affären. Vi startade upp vid nio, när jag gled in på jobbet då var redan kaffet på satt och solen var så där underbart lagom på vår innegård. Jag började med att bära ner alla dessa jädrans kartonger som är så jädrans otympliga från vår vind där trappan är brant, lodrätt. Och i stressen dagarna innan hade jag slängt upp tomma kartonger vid sidan utav trappen. Vilket gjorde att när jag i dag stressade ner med kartonger så höll jag på att slå ihjäl mej ett fler tal gånger pga att trappan var 20 cm bred istället för 60 cm, svetten lackade och mina rena kläder luktade svett innan 11 kaffet! När allt var uppställt och solen sken på de färg glada klänningarna, och skjortorna vajade för vinden i stuprören så kända vi oss väldigt nöjda. Eva-Lena bakade de första våfflorna och allt var fulländat när doften spred sig över gården. Träffade en utav mina gamla kunder i dag som jag tyvärr inte sett på länge, han var nu rullstolsburen efter en tids sjukdom. Han förstod vad jag sa men inte mer. När han kom till mej så hade han ofta med sig ett äpple som en liten gåva och så frågade han ofta hur min familj mådde. Han köpte ofta kostymer som var förstora, han var väldigt kort så storleken var alltid fel hur vi än gjorde. Jag avrådde honom men som alltid så log han och visade med fingrarna att det var inga problem för han klippte av både kavajen och byxorna till rätt storlek.

I går var vi på föräldrarträff i hockeylaget som Hugo (min pojke) spelar i, ett fantastisk roligt gäng. Alla hade med sig egen mat vi åt och drack gott och pratade till klockan tolv då gick jag hem, tror att dom andra höll på bra mycket längre. Allt känns så naturligt i detta gäng så enkelt inget konstlat.

Kram Carina

En helt vanlig dag

Allt är tyst barnen har lagt sig, Tobbe är på väg hem från en uppvaktning på jobbet, det är Torsdag kväll. Har just avlutat jobbet i excel där jag lägger in mina kunders kommissions pengar och nu hägrar sängen.

I dag har vi jobbat på bra för att bli klara med förberedelserna inför Lördagens yra i byn. Jag och praktikanten har spenderat vår jobbdag uppe på vinden, har sorterat kläder som ska säljas ut för tio kronor styck på vår underbara baksida under yran. En medarbetare har märkt kläder och prylar i långa banor och med det menar jag från klockan nio till sex. Då förstår ni hur mycket som kommer in och hur mycket jobb det är, allt ska ju märkas med kundnummer och pris. Kan inte förstå att jag fixat med allt det här innan helt själv, ni är underbara. Så för mej så har det inte inneburit så många möten i dag, ja förutom kanske med Lokstallets personal och med kondisets personal

Fikat på eftermiddagen stod som vanligt vår fikakung för. Han ringde från Ljungby och sa att han var på gång så bryggaren kunde laddas och det sliskiga till kaffet var redan köpt.

Har ni vägarna förbi på Lördag så titta gärna in på vår fina baksida och säg hej! Har vi riktigt bra väder så gräddar Eva-Lena goda våfflor!
Ha det gott!

Kram Carina